Namnet "ströäng" kan vid en första anblick tyckas lite förvirrande, men det härrör från den månghundraåriga användningsformen för denna typ av våtäng: ströängar har alltid slagits en gång om året, varvid slåttermaterialet inte används. som djurfoder - det är olämpligt för detta - men från strö användes och används till boskapsstallarna. Traditionellt utförs slåtter endast på senhösten/vintern.

Vad är en ströäng?

Spridda ängar hör till de typiska våtängarna som främst finns i närheten av vattendrag och på myr- och lerjordar. Den ganska magra, näringsfattiga jorden är karakteristisk. Ströängar är bland de artrikaste naturområdena i Centraleuropa och rymmer inte bara i genomsnitt ett 70-tal olika växtarter per kvadratmeter, utan även många smådjur och fåglar, framför allt groddjur och markhäckande djur. Snäckor, tofsvipor, den lilla kornknarren samt vasssparvar och kärrsångare är lika mycket hemma här som vanliga grodor och hedgrodor - förutsatt att marken är tillräckligt fuktig och erbjuder tillräckligt med gömställen med tät växtlighet.

Ströängar är mycket artrika

Ströängar är alltid belägna på näringsfattig jord, där de specifika växtarter som hittas skiljer sig från läge och markförhållanden. De typiska växtarterna för en ströäng inkluderar de olika typerna av hedgräs, varför denna typ av äng ofta kallas hedgräsäng. Förutom många växter, fåglar och groddjur finner sällsynta fjärilar också sin föredragna föda här. På grund av de mycket begränsade möjligheterna till jordbruksanvändning är ströängar - precis som alla våta ängar - på kraftig tillbakagång, vilket i sin tur gör att många djur och växter anpassade till denna livsmiljö har blivit sällsynta eller redan är hotade av utrotning.

Typiska växter av en ströäng

Vid det här laget bör endast ett fåtal karaktäristiska växtarter listas, den faktiska sorten är givetvis många gånger högre. Dessutom beror den faktiska förekomsten av vissa växter på platsen, eftersom vissa växter bara är inhemska vid foten av Alperna och andra bara i låglandet.

  • olika hedgräsarter
  • olika typer av rusar
  • Kumminbladig silge (Selinum carvifolia)
  • Djävulsbett (Succisa pratensis)
  • Stor brännskada (Sanguisorba officinalis)
  • Globeflower (Trollius europaeus)
  • Ängsknott (Polygonum bistorta)
  • Milkweed gentiana (Gentiana asclepiadea)
  • Blodrot (Potentilla erecta)
  • Kantpurjolök (Allium angulosum)
  • Sibirisk iris (Iris sibirica)

Skapa och underhålla en ströäng

Naturligt fuktig jord (t.ex. på en sjö, damm - även en trädgårdsdamm - en bäck eller flod) är lämplig för att lägga ut en ny ströäng, om möjligt i en sänka. Vattnet samlas här och skapar därmed de nödvändiga förutsättningarna. Om du däremot vill anlägga en konstgjord ströäng i din trädgårdsdamm bör du täta botten med ett tjockt lager lera eller lera. I övrigt förbereds golvet enligt beskrivningen:

  • Ta bort alla träd och buskar.
  • Klipp gräsmattan så kort som möjligt.
  • Ta bort urklippen.
  • Gräv upp området ordentligt eller plöj det om det är tillräckligt stort.
  • Arbeta vid behov i sand och/eller kalk för att tunna ut jorden.
  • Lossa jorden med en kratta/kratta eller med en harv.
  • Sprid en fröblandning med ströängsväxter som är typiska för ditt område.

tips och tricks

Du kan få lämpliga frön antingen från specialiserade online-återförsäljare eller genom det som kallas hökompostning. Du tar med dig färskt hö med mogna frön från ströängar i ditt område till området som ska sås och lämnar det där över vintern.

IJA

Kategori: