Salvia har ett färgstarkt utbud av talanger från den aromatiska kryddväxten till den effektiva medicinska örten till den förtrollande festen för ögonen. Följande profil presenterar allroundern från örtagården mer i detalj.
Karakterisering och ekologi
Sedan urminnes tider har salvia varit en trogen följeslagare för människor genom vardagen. Tack vare den blir maten godare, värkarna lindras och trädgården trivs ännu mer storslaget. Följande översikt avslöjar egenskaperna som ligger till grund för dessa fördelar:
- Växtfamiljen av mynta (Lamiaceae)
- Vintergrön, flerårig subbuske
- Ursprung: Medelhavsområdet, särskilt Italien och Grekland
- Växtsläkte med 900 arter
- Växthöjd 50 till 90 centimeter
- Vita, rosa, violetta eller lila blommor från maj till augusti
- Klaus frukter med svarta frön på hösten
- Andra namn: äkta salvia, ädel salvia, trädgårdssalvia, sabikört
Förekomsten sträcker sig idag över alla delar av jorden där ett tempererat klimat råder. Arter som odlas i Europa är villkorligt härdiga. På senhösten livnär sig salvia på de ovanjordiska delarna av växten för att övervintra i marken.
ingredienser och användning
Salvia är rik på eteriska oljor som ger både smak och helande kraft. Om du gnuggar löven mellan fingrarna kommer du att omslutas av en intensiv doft. Det höga prydnadsvärdet är särskilt baserat på det silvriga håriga bladverket och de vackra läppblommorna, som doftar behagligt på sommaren. I det följande ger vi en översikt över det breda utbudet av möjliga användningsområden för salvia:
- Aromatisk smaksättning för kryddiga kött- och grönsaksrätter
- Central ingrediens för lugnande halsdroppar och läkande hostsaft
- Ett uppiggande te bryggt med varmt vatten
- Torkad en dekorativ berikning för arrangemang och buketter
- Ett uppfriskande pålägg kokat till gelé
Om överskottsskörden inte kan bearbetas omedelbart är salviablad idealiska för frysning. På så sätt behöver du inte göra utan att njuta av örter under den kalla årstiden.
tips och tricks
Ängssalvia har en särskilt smart pollineringsmekanism. För att humlor ska komma till nektarn måste de trycka ner en liten tallrik inuti blomman. Detta utlöser en spak som pollenet sitter på. Som en barriär sveper den ner på den pälsiga pollinatören, som tar med sig den värdefulla lasten till nästa blomning.
GTH