Numera har man nästan glömt att sedumväxten som finns i många trädgårdar användes både som salladskrydda och som medicinalväxt förr i tiden. Det är härifrån termen "stengröt" kommer, eftersom de köttiga bladen på den suckulenta växten sägs smaka ganska varmt och kryddigt. Den lättskötta växten anses dock också vara lätt giftig.

Sedum är något giftigt
Alla delar av sedumväxten, men särskilt dess tjocka blad, innehåller giftiga alkaloider samt tanniner, flavonoider, glykosider och garvsyror. Koncentrationen av toxiner är dock mycket låg, så växten kan fortfarande konsumeras. Det rekommenderas dock inte om du har en känslig mage eller just nu är gravid, eftersom konsumtion kan leda till illamående, kräkningar och huvudvärk. Det gäller för övrigt även om du äter för många sedumblad. Av denna anledning rekommenderas det i allmänhet endast att använda det externt.
Ätliga delar av sedum
De tjocka, köttiga bladen av sedum används främst. Hos vissa arter (t.ex. Sedum telephium) kan rotknölarna också tillagas och användas som grönsaker. Bladen däremot kan användas färska eller konserverade i olja. Lägg de färska bladen till färgglada sallader som en krydda eller koka upp dem som en grönsak.
Ätliga sedumarter
I princip är alla Sedum-arter ätbara, men speciellt följande arter:
- Hot Stonecrop (Sedum acre)
- Mild stengröt (Sedum sexangulare)
- Kaukasisk stengröt (Sedum spurium)
- Rödaktig stengröt (Sedum rubens)
- Stor stengröt eller lila stengröt (Sedum telephium)
Sedum som medicinalväxt
Inom folkmedicinen användes både bladen och pressjuicen som erhölls från dem både internt och externt. Juicen är tänkt att stoppa blödningar (t.ex. i sår) och stödja sårläkning. Dessutom, på grund av dess laxerande effekt, användes sedumsaft också som ett anthelmintikum. På grund av de lätt giftiga ingredienserna irriterar juicen även huden och kan därför användas mot vårtor, liktornar eller förhårdnader. För att göra detta, skär helt enkelt upp de tjocka bladen och placera dem på det område som ska behandlas.
tips
Som en försiktighetsåtgärd, avstå från att äta sedum eller svälja den pressade juicen. Inget står dock i vägen för extern användning (t.ex. som vårtmedel).