När det kommer till beskärning räcker det såklart inte att bara ta en sax och börja klippa. Men inte bara hur, utan också när är relevant – en beskärning vid fel tidpunkt leder till en oönskad reaktion eller till hög risk för sjukdom.

Förr i tiden fälldes träden oftast på senhösten eller tidigt på våren – när de låg i dvala. Idag rekommenderar dock trädvårdsexperter att utföra beskärningsarbete under växtsäsongen mellan mars och september.

Varför? Sommarbeskärningen är skonsammare, sårläkningen börjar omedelbart och det finns ingen risk för frostskador på sårstället. Ändå har snittet i viloläget några få Fördelar framför styckning under växtsäsongen.

Vinterbeskärning: Trädbeskärning sent på hösten/vintern/våren

Sedan urminnes tider har lövträd och andra lövträd och buskar beskurits under tidig vår eller sen vinter. Ett klipp i lämpligt väder i januari eller februari - d.v.s. långt före knoppning - har också fördelar:

  • Inga löv tas bort och därför färre näring, vilket försvagar trädet mindre.
  • på grund av bristen på bladverk är det lättare att se var man ska klippa
  • Vinterbeskärning stimulerar ökad groning på våren, eftersom reservämnena i alla blad redan har lagrats och efter beskärning lagras mer energi i rötterna för färre knoppar.
  • Nackdel: Vid temperaturer <0°C efter snittet kan tjälen tränga in i det nu öppna området och grenen eller trädet kan skadas.

Så, vinterbeskärning ger en sak framför allt - trätillväxt. Om jag klipper mina unga fruktträd, som fortfarande ska växa kraftigt, ska detta givetvis göras på senhösten eller senast i februari. Om jag skär min 15-åriga lönn, som redan börjar bli för stor för mig, så ska jag absolut göra det på sommaren för att ta bort löv och inte stimulera tillväxten ytterligare.

Sommarbeskärning: Trädbeskärning sommar/höst

Under tiden finns det en tendens inom trädvården att hugga under växtsäsongen. Vävnaderna är redan aktiva och "läkningen" (förslutning och spolning) av såren börjar omedelbart. Dessutom reagerar de avklippta träden mindre starkt med nya skott, "vattenskott", som är värdelösa för kronstrukturen, förekommer mycket mer sällan. Fördelar med sommarklippet:

  • Trädet är fortfarande mitt i tillväxten och kan därför täta sår snabbare.
  • Många svamppatogener är främst aktiva under senvintern/våren, varför infektion då är mer sannolikt.
  • Du har bättre koll på vilka grenar som tar bort för mycket ljus och därför behöver tas bort.
  • Den tidiga beskärningen ger trädet mycket ljus och luft innan vinteruppehållet.
  • Det finns inga möjliga frost som ytterligare skulle försvaga det nyklippta trädet.
  • Tillväxten stimuleras inte extra eftersom bladmassan tas bort - reaktionerna på snittet (vattenskott, oavsiktligt starka och många groddar) är mindre starka och kaotiska.
  • Tillväxten bromsas mest om man hugger direkt vid groningen – men det försvagar också trädet mest.

Sommarklippet sträcker sig från mars till slutet av september. I princip kan du alltid klippa under denna period, men det finns vissa ogynnsamma situationer:

  • Midsommar: I juli, när det är särskilt varmt, är det inte tillrådligt att klippa för hårt. Delar av kronan (barken) som normalt står i skugga utsätts plötsligt för direkt midsommarsol. "Solbränna" kan uppstå, skada kambiumet och spricka barken. Det gäller framför allt trädslag med mörk bark (t.ex. körsbär) eller med mycket tunn bark (t.ex. vanlig bok).
  • Stark vind: Om träden utsätts för hårda vind- och väderhändelser och delar av kronan plötsligt utsätts för denna vind och väder, till exempel på grund av borttagning av enskilda långa grenar, kan det hända att de lättare går sönder p.g.a. befrielse.
  • Gamla långsamväxande trädslag: Här vill man uppmuntra till knoppning, så vinterbeskärning är också försvarlig.

I grund och botten… .

Trädbeskärning är möjlig året runt, men du bör veta vad du vill uppnå. Om du hugger ett träd på vintern som du egentligen inte vill bli större så kan du helt enkelt hugga det igen på sommaren. Om du vill göra stora korrigeringar av fruktträd bör du definitivt göra detta på sommaren, även om trädet fortfarande ska växa. Här delas även snittet mellan sommar och vinter.

Bakgrund: Hur reagerar trädet på hugget?

Träd läker inte deras sår - de utgör skott. Vid kapning reagerar trädet på samma sätt som när en gren går sönder.Vid brott- eller skärpunkten tätas vävnaden inuti på ett sådant sätt att varken luft eller patogener kan tränga djupare in i träet. Trävävnaden som separeras från den friska vävnaden av skiljeväggen dör av. Dessutom stängs såret igen från utsidan genom att det svämmar över. Trävävnaden som separeras från den friska vävnaden av skiljeväggen dör av. Det högra snittet avgör nu om denna process kan gå snabbt och rent. Dessutom finns det under träden dåliga och bra "avskiljningar". Om trädet inte lyckas täta och svämma över, börjar det långsamma förfallet inifrån, eftersom sönderfallande mikroorganismer kan spridas i trädet och tränga djupare och djupare in i det.

Forskning på ämnet har visat att träd är mest effektiva för att utföra denna process under växtsäsongen mellan mars och september. Om du skär under viloläget skapas större ytor av död vedvävnad. Om du klipper grenar med en för stor diameter (>10cm eller >5cm vid dålig "tätning") kommer trädet inte att kunna bygga upp den säkra barriären mellan frisk och död vedvävnad.

I sammarbete med

Kategori:

Träd