Det finns otaliga varianter av bovete - så många att det är absolut omöjligt att sammanfatta dem i en guide. Varje land där bovete odlas har sina egna sorter, som ofta är typiska för respektive region. Bovetearterna kan bättre särskiljas, särskilt det riktiga bovetet och det tatariska bovetet.

Riktigt bovete är utbrett i vårt land

Varje land har sin egen sort av bovete

Bovete är vanligt i många länder i Eurasien, såväl som i Östafrika. I världens olika regioner är det ibland väldigt olika förhållanden vad gäller väder och läge - så det är inte konstigt att de respektive sorterna inte är helt lika.

Här är några exempel på sorter från olika länder:

  • Darja i Slovenien
  • (Carinthian) Hadn, Billy, Bambi och Pyra i Österrike
  • Hruszowska i Polen
  • La Harpe i Frankrike

Vilken bovetesort är bäst?

Denna fråga kan inte besvaras generellt. I allmänhet är det dock lämpligt att ge företräde åt sorter med en stor tusenkornmassa och om möjligt en viss tolerans för sen sådd.

Däremot bör man hellre undvika sorter som odlats fram för sommartäckbruk – de är inte lämpliga för spannmålsproduktion i huvudgrödeposition.

Obs: Det finns inga speciella sorter för din (egen) trädgård.

Den huvudsakliga bovete arten

Bovetearterna är mycket lättare att klassificera och namnge än bovetesorterna - särskilt eftersom det här i landet bara är det riktiga bovetet (bot. Fagopyrum esculentum) och det tatariska bovetet (bot. Fagopyrum tataricum) som är betydande.

Båda arterna tillhör växtsläktet bovete (bot. Fagopyrum) i familjen knottört (bot. Polygonaceae). Det främsta utmärkande draget är bladen: I tatarisk bovete är dessa vanligtvis bredare än de är långa. Dessutom är färgen på stjälkarna av Tartarbovete vid frukttid grön, medan den på riktigt bovete är röd.

Det finns också skillnader när det gäller ingredienserna: Till skillnad från riktigt bovete innehåller tatarisk bovete inte salicylaldehyd, men det innehåller naftalen. Båda ämnena märks framför allt luktmässigt.

Historisk bakgrundsinformation om bovete

Bovete kommer ursprungligen från Centralasien, särskilt Mongoliet. Därifrån sägs tartarerna och saracenerna ha fört den till Europa via islamiska länder.

I Tyskland har det enligt uppgift odlats bovete sedan 1200-talet. På den tiden användes den främst som stopp på myr- och sandjordar. Dessutom användes den ofta på hedar och som en pionjärväxt efter slash and burn.